jag skrev en hel del förut men jag bestämde mig för att spara det i utkast. känns bara så onödigt. ingen vill väl veta hur mycket jag suktar efter ett sällskap jag aldrig kommer få igen. det är samma gamla visa. jag får dåligt samvete.
en gullig kommentar kanske
beata
jo, jag vill. Jag läser varenda inlägg du skriver, och jag kan bara inte sluta, det är nått speciellt med dig