det finns dagar. dagsbelopp när jag inte skänker det en endaste tanke. när jag kan vakna upp någon gång mitt i natten och tänka "jag har inte tänkt på honom alls idag" för att sedan le och somna om. och så finns det dagar. eller kanske mer nätter, som rasar på några sekunder. som hugger tag i mig och sliter samman allt det där som egentligen saknar ord.

 

nätter då jag ännu en gång kommer fram till att mänskligheten är falsk så att det sjunger om det och det där klassiska som: vem försöker jag lura?