how can anybody possibly know how i feel
tankar och ord /
2011-11-20 / 17:19:11
gamla anteckningar
jag försökte förklara för dig hur svårt jag har att förstå att du verkligen kan gilla mig.
det känns verkligen inte logiskt och jag är så rädd för att öppna upp mig för dig för att sedan få veta
att du aldrig ens brytt dig om mig. jag är rädd för att bli sviken och stampad på. att sedan skämmas över att
jag verkligen blivit förälskad i dig på riktigt.
det kanske är dumt att känna så.
lyssnar på den där låten endast för att den påminner mig om dig.
brukar blunda och låtsas att jag sitter i din säng och har en te kopp i handen.
väntar på att din hand sakta ska smeka min kind och att du ska kyssa mig.
sedan öppnar jag ögonen och ser istället mina fula fotagrafier som sitter på min vägg ovanför skrivbordet.
du ska upp på jobbet om fem timmar. klockan är tre på natten nu, jag som försökte intala mig själv
att lägga mig i tid och sova för att inte fastna såhär. med ett stort tomt antecknigsblad som väntar att bli
nerkladdat med massa onödig text på. att dessutom lyssna på bon iver gör ju inte saken bättre.
en vecka in i sommarlovet och det regnar mest hela dagarna, men bara jag har dig så spelar det faktiskt ingen roll.
hela dagen har jag gått och försökt svälja tårarna och klumpen i halsen. hela dagen har jag tänkt på dig och undrat varför du inte smsar till mig, varför du valde att gå hem när du såg att jag var ledsen. varför du har blivit
så konstig, varför du får den där hårda blicken ibland när vi pratar, varför du får det där bittra över din mun.
jag vill inte tro att det är något med mig, att det är jag som gjort någonting. för du säger till mig att
att du älskar mig, mest. du kysser min panna innan vi ska sova, smeker min kind och tittar på mig istället
för filmen som vi kollar på. jag vill inte tro att det är något med mig för jag vill inte leva utan dig.
jag skulle inte stå ut med tanken på att du inte vill ha mig. att du tänker lämna mig nu. ensam. det är svart.
jag kommer aldrig hitta tillbaka då.
innan jag gick rev jag bort en bit papper ur din anteckningsbok.
jag kluddade ner ett ''jag älskar dig'' och la den på ditt skrivbord. jag undrar hur du reagerade när du såg den.
hoppas du blev glad.
gamla anteckningar
jag försökte förklara för dig hur svårt jag har att förstå att du verkligen kan gilla mig.
det känns verkligen inte logiskt och jag är så rädd för att öppna upp mig för dig för att sedan få veta
att du aldrig ens brytt dig om mig. jag är rädd för att bli sviken och stampad på. att sedan skämmas över att
jag verkligen blivit förälskad i dig på riktigt.
det kanske är dumt att känna så.
lyssnar på den där låten endast för att den påminner mig om dig.
brukar blunda och låtsas att jag sitter i din säng och har en te kopp i handen.
väntar på att din hand sakta ska smeka min kind och att du ska kyssa mig.
sedan öppnar jag ögonen och ser istället mina fula fotagrafier som sitter på min vägg ovanför skrivbordet.
du ska upp på jobbet om fem timmar. klockan är tre på natten nu, jag som försökte intala mig själv
att lägga mig i tid och sova för att inte fastna såhär. med ett stort tomt antecknigsblad som väntar att bli
nerkladdat med massa onödig text på. att dessutom lyssna på bon iver gör ju inte saken bättre.
en vecka in i sommarlovet och det regnar mest hela dagarna, men bara jag har dig så spelar det faktiskt ingen roll.
hela dagen har jag gått och försökt svälja tårarna och klumpen i halsen. hela dagen har jag tänkt på dig och undrat varför du inte smsar till mig, varför du valde att gå hem när du såg att jag var ledsen. varför du har blivit
så konstig, varför du får den där hårda blicken ibland när vi pratar, varför du får det där bittra över din mun.
jag vill inte tro att det är något med mig, att det är jag som gjort någonting. för du säger till mig att
att du älskar mig, mest. du kysser min panna innan vi ska sova, smeker min kind och tittar på mig istället
för filmen som vi kollar på. jag vill inte tro att det är något med mig för jag vill inte leva utan dig.
jag skulle inte stå ut med tanken på att du inte vill ha mig. att du tänker lämna mig nu. ensam. det är svart.
jag kommer aldrig hitta tillbaka då.
innan jag gick rev jag bort en bit papper ur din anteckningsbok.
jag kluddade ner ett ''jag älskar dig'' och la den på ditt skrivbord. jag undrar hur du reagerade när du såg den.
hoppas du blev glad.
en gullig kommentar kanske
Trackback