en måndag natt i november. jag mår bra fast dåligt och jag är glad fast ledsen.
jag vill bara flyta men det går inte. ibland måste man ta tag i saker men jag kan inte.

tittar runt i mitt becksvarta rum och lyssnar efter en dörr som ska öppnas samtidigt som du kommer smygandes in och lägger dig nära intill mig och vill trösta mig och säga att du och jag, vi klarar det här tillsammans. jag hjälper dig vet du.
men ingen dörr öppnas och inga kalla fötter kryper ner under täcket. det är ju fortfarande tyst här.

här ligger jag och snyftar som ett litet barn och gnuggar mig i ögonen, en måndag natt i november.