▲▲▲ -

neither of you really help me to sleep anymore, one breaks my body and the other breaks my soul

2012-02-26 09:57:40 / tankar och ord / en gullig kommentar kanske

blir inte klok på livet. inte dig heller. är så trött på att försöka lista ut dig som en svår jävla gåta. det sorgliga inatt var inte att jag var påväg, i sprutande tårar att ta av mig ditt halsband och lägga det på nattduksbordet, utan det faktum att jag blir rädd att du faktiskt ska ta tag i saken och gå raka vägen genom dörren. på riktigt. gud vad är det med mig? kan jag bara sluta, kanske hålla käften och tänka fan skiter väl i dig och vad du gör om du lever ditt liv som du behagar ska fan jag göra detsamma

dagdrömmer om den där sommaren. du med den där ständiga glimten i ögat som tog mig i handen och tog med mig på allt möjligt, ner till sjön där vi bara kunde sitta och prata. du berättade så mycket intressant och allt du sa fick mig att liksom tänka nytt. du tände din cigarett och kastade macka i vattnet. vi skrattade båda två åt hur dålig jag var på det.

jag sov över hos dig även fast jag inte fick det, och det dröjde inte länge tills dom kom på oss. förbjudet var spännande, något vi inte kunde hålla oss ifrån. du började mer och mer vara hemma hos oss och ibland kunde vi mötas nere på grusvägen där du kom cyklandes. iklädd i kortärmat och shorts. jag levde i nån slags glaskula av eufori.

men ikväll då? det är den 23 februari och klockan visar 01:19 digitalt. det starka vita skenet svider i mina ögon och jag gick nyss igenom i huvet den mest finaste och lyckligaste tiden i mitt liv. när värmen och ljuset försvann tog den också med sig lite av det där som var så himla bra. nu har det varit alldeles för mycket upp och ner. så jag blir så helvetets jävla rädd. och kan inget annat än gråta när jag läser fina meddelanden från dig som jag sparat i utkast från den där sommaren.