total tystnad. en tystnad då man blir så otroligt ensam. ibland är det att vara ensam det bästa som finns.
oftast är det uthärdligt.

tystnad (behöver inte vara TOTAL tystnad. den här tystnaden är den som infinner sig typ klockan tre/fyra på natten, när de flesta människorna sover) även den här tystnaden bygger på ensamhet. denna tystnaden är det som får mig att må som sämst. det kan vara skönt, men tankarna blir jävligt intensiva. det händer mig väldigt ofta att det känns som att någon sitter och skriker allt jag tänker. det är någon i mitt huvud som sitter och tar i så den spricker. mitt huvud börjar bulta och det känns som att jag ska dö. det är den känslan som gör att jag inte vill vara ensam. jag blir rädd för mig själv. jag är rädd för mig själv. jävligt obehagligt kan jag tala om för de som inte varit i den sitsen).
nej nu slutar vi. ska försöka sova, ska försöka slappna av. ska försöka se fram emot bra saker.
tex, tills jag fyller år? ....