vet inte varför jag är så otroligt barnslig. behöver en käftsmäll för att komma i rätt balans. tänker att det
inte spelar någon som helst roll fastän det gör det. fast det gör det ju inte igentligen. vill helst av allt bara dra
täcket och över huvudet och snabbspola fram tiden. snälla

kan inte sluta. det försvinner aldrig. hatar dig för att du gör mig illa hela tiden. sådär intensivt. sådär så man inte
kan sova på nätterna för att du spökar i huvudet på mig. vill spy upp alla anledningar till varför jag alltid kollar så
konstigt på dig och helst av allt inte vill möta dig. så att du kan granska dom där dom ligger på marken, dom där
jävla anledningarna. och en sak till!!! du kan ju ta med dig dom när du går sen. för har fått nog av dom. allihop.

(exakt en månad kvar till julafton)